Ragn-Sells och Kålltorps Bygg samarbetar i hållbar fasadrenovering

För Ragn-Sells handlar hållbarhetsarbete om mer än att visa upp en fasad. Så när en av företagets fastigheter behövde renoveras, var återbruk av byggmaterial en självklar prioritering. Tack vare ett smidigt samarbete med Kålltorps Bygg kan 28 ton tegelsten nu användas på nytt.

30 apr. 2024

– För att skapa ett hållbart samhälle måste samma råvaror användas om och om igen. Det är grundfilosofin i Ragn-Sells verksamhet och något som genomsyrar alla delar av företaget, säger Anne-Lie Tillbom, regionchef på Ragn-Sells Recycling med ansvar för Region Sydväst.

När det blev nödvändigt att renovera fasaden på en av Ragn-Sells fastigheter i Kungsbacka – en byggnad med kontor och garage för miljöarbetarna som samlar in kommunens hushållsavfall – var det därför viktigt att hitta rätt entreprenör.

 – Även när vi köper in tjänster har vi fokus på hållbarhet, säger Anne-Lie. Vi vill gärna jobba med andra bolag som ser miljönyttan lika starkt som vi. 

Porträttbild på Anne-Lie Tillbom som står utomhus med skog i bakgrunden.
Anne-Lie Tillbom, regionchef på Ragn-Sells Recycling.

Valet föll snabbt på Kålltorps Bygg, tack vare byggföretagets engagemang och kunskaper i hållbarhetsfrågor. För Anne-Lie var det naturligt att gå vidare med deras miljövänliga plan för projektet. 

– Vi har båda som gemensamt mål att man ska tänka cirkulärt, säger Anne-Lie. Samarbetet har varit klockrent från starten.

Varsam rivning och rensning

Martin Ericson arbetar som entreprenadingenjör på Kålltorps Bygg och var den som tog fram planen för renoveringsprojektet. Han förklarar att det hållbara arbetssättet inte är tekniskt svårt, men att vissa moment blir mer tidskrävande.

– Den största utmaningen är att riva fasadstenen så att man inte behöver kassera fler stenar än nödvändigt, säger han. Man får plocka ner dem en och en. Därför tar rivningen ungefär tre gånger så lång tid.

Nedplockade och rensade tegelstenar fint staplade på varandra.

Väl nere ska tegelstenarna knackas rena från murbruk, vilket ofta sker på en separat anläggning. Runt fastigheten i Kungsbacka fanns dock tillräckligt med utrymme för att utföra arbetet på plats, vilket gav en ytterligare miljöbonus.

– Fasaden är på 150 kvadratmeter, vilket motsvarar 28 ton sten, säger Martin. Så en stor fördel just här är att vi slapp transportera de här 28 tonnen fram och tillbaka.

Att rensa stenarna på plats gjorde det dessutom möjligt att vara extra varsam med materialet och därmed minimera svinn. Enligt Martins beräkningar har bara ungefär var femtonde sten kasserats, vilket är lägre än vid motsvarande rensning på fabrik.

En vinst för klimatet

Drygt femtusen rensade tegelstenar är nu paketerade på pall och redo att ingå i den återuppbyggda fasaden, så snart arbetet med den bakomvarande konstruktionen är färdigt.

Martin Ericson står framför en röd bild med texten Kålltorps Bygg på.
Martin Ericson, entreprenadingenjör på Kålltorps Bygg. 

Ett plus med att återanvända det gamla byggmaterialet är att man får en fasad som blir identisk med omkringliggande ytor, påpekar Martin. Men det tyngsta skälet till återbruk är förstås att man slipper köpa in motsvarande mängd nytt material, med den miljöpåverkan det innebär.

– Allt som har med betong och cement och sten att göra sätter stora klimatavtryck, understryker Martin. Det krävs otroliga energimängder för att till exempel bränna tegelsten. Vi har sparat in 3 400 kg koldioxid enbart på materialet.

En sådan klimatfördel tycker Anne-Lie är väl värd att betala för.

– Att minska uttaget av jungfruligt material är den allra viktigaste vinsten, säger hon. Jag tror att man går fel om man enbart tittar på kostnader i alla lägen. Man måste också se vilka andra vinster man får, och särskilt då miljöaspekten.

Hållbarhet ligger i tiden

Både Martin och Anne-Lie tycker sig ana en omsvängning i hur hållbarhetsfrågor prioriteras ute i samhället och vilka miljökrav som ställs.

– Återbruk är på frammarsch idag, säger Martin. Det bästa ur miljösynpunkt är förstås att inte riva alls. Men nästa alternativ är att återbruka så mycket man kan på plats eller att till exempel köpa in överblivet material.

Han lyfter fram god framförhållning som en avgörande faktor för den som vill genomföra ett hållbart renoveringsprojekt likt det i Kungsbacka.

– Arbetet behöver inte bli så mycket dyrare men kan ta lite längre tid, så det gäller att planera för det.

För Anne-Lie är det viktigaste att man som beställare inte stirrar sig blind på priset, utan att man vänder sig till seriösa aktörer och funderar på vad som ryms och inte ryms i offerten.

– Man måste vara en kritiskt granskande konsument, både som företag och privatperson. Man måste fråga: Vad betalar jag för och vad får jag i slutändan?

Hon hoppas att fasadrenoveringen kan tjäna som exempel på hur man som enskilt företag konkret kan bidra till en bättre framtid:

– Alla kan göra lite och tillsammans göra stor skillnad, poängterar hon.